Som en fontän

Vad hände? Ena sekunder var allt okej, andra så brast det.

Jag kom tillbaka till Uppsala igår kväll. Tåget hoppade jag på i Sundsvall strax efter 20-tiden och jag lyckades faktiskt plugga fram till tågbytet i Gävle. Detta skulle bli en bra resa tänkte jag. När halva sträckan var avklarad och jag bytt tåg så vände allt helt plötsligt. Jag gråter och gråter men jag förstår inte varför. Sista biten är bara gråt on-again of-again. Och det fortsatte. På busshållsplatsen. På bussen. På gången mot min byggnad. I trapphuset. Tills jag passerat ytterdörren, då var tydeligen allt OK igen.

Denna morgon är fontänen tillbaka, med jämna mellanrum iallafall. Jag förstår inte. Jag förstår inte ens varför jag gråter. Jag förstår inte vad jag ska göra åt saken. Jag förstår inte vad det är tänkt att jag ska göra.

Min syrra sa till mig att inget är värt att må dåligt över, och jag håller med. Men ändå så tycker inte mina tårkanaler det.



/Samar

Kommentarer
Postat av: Petra

Var stark <3

2011-11-07 @ 13:51:34
Postat av: Petra

Eller rättare sagt - du är stark! Masha'Allah!

2011-11-07 @ 13:54:04
Postat av: Puffaren

Är du miljöpartist :P (täcket )

2011-11-07 @ 21:04:11

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0