Ledsen att jag övergav er så
Det känns som att jag är flera olika personer, som upplever saker och ting på helt olika sätt. Ibland känns det till och med som att jag inte är jag, utan att jag bara stirrar på Samar & hur hon lever sitt liv.
Min poäng är: Jag är hemskt ledsen över att behöva övege er, men sanningen är att jag har övergivit mig själv hälften av gångerna.
/Samar
Det räcker!
hallå där tjejen
du e såå gullig som bloggar fastän du e hemma, gör inte deeet, :)..få inte dålig samvete, vi läsa förstår :)..njut av din tid hemma, och inshalla gud hjälper dig med det andra. Jag själv har varit student o långtifrån familjen, påsamma sätt som dej, å kan säga att varje gng jag åkt tillbaks till studieorten (från familjen) har vart ett helvete, ja lovar , även nu är det så för mig, hahah :)...kanske du kan bo me nån student?..kan vara lite lättare när man hör ljud,röster av att nån mer är i huset..?,,eller korridor?..
må gud underlätta för dig,
Hej, kämpa på tjejen..inget värt att ha kommer lätt;)
Jag själv studerar läkare i polen..det är SVÅRT och förjävligt att vara så långt borta från faniljen och vännerna. Förstår inte språket och människorna här är totalt sjuka till skillnad från svenskarna. Mycket rasism och man får gå igenom ett rent helllllvete:S
Men man kämpar på och tror på att i slutändan är det allt värt det;) tro mig man känner sig splitrad och tom ..men man måste bara se ljuset i slutänden. du klarar det..och man vänjer sig;)
ha det bäst och bata keep fighting:)
